2020-07-08


Kort från styrelsens telefonmöte

  • Vi diskuterade bland annat hur vi skall bli fler medlemmar för att få ännu större tyngd bakom våra åsikter.



2020-06-25


Arla har eliminerat de svenska mervärdena

I år för precis 30 år sedan köpte vi gården och 1991 köpte vi våra första tio dräktiga kvigor. Vi hade varken utgödsling eller rörledningar och inte ens vatten då allt frusit sönder under alla år ladugården stått tom dessförinnan. Det fanns ett mjölkrum, litet och gammalt, där jag själv sprang runt som barn när vi var hos mormor och morfar.
Trots allt detta gamla och slitna, minns jag så väl när en man från Arla kom ut för att gå igenom regler och se så vi kunde få in en kyltank i mjölkrummet. Han var glad, önskade oss ett stort lycka till och sa att vi var så välkomna till Arla.


Arbetsglädje och framtidstro
Jag minns också åren som följde med värme trots allt hårt jobb med att renovera lagården, få in rörmjölkning och utgödslingar samt allt annat när maken var ledig från sina traktamentesjobb. Många var nätterna då vi jobbade med sånt där inte barnen kunde vara med, då vi fick vänta tills de somnat för natten.
Men tänk så lyckliga vi var och vilken arbetsglädje och framtidstro vi hade! Jag minns även hur mycket positivt vi fick från Arla som då enbart var svenskägt och den röda Arlakon fortfarande var en symbol för svensk mjölk.
Arla ägde ju på den tiden både Frödinge och Semper, och jag minns alla fina erbjudanden vi fick. Bland annat pajer med olika smaker som gallrades ut för små fel, glass och stora flaskor med chokladsås och mycket annat som gjorde att även barnen fick glädje av medlemskapet i Arla.
När jularna kom fick alla gårdar en stor och fin jullåda med ostar och allt möjligt smått och gott. En innehållsrik almanacka fick vi också varje jul. Det var tryggt att tillhöra Arla och man kände sig behövd och uppskattad.


Allt som försvann
Senare såldes alla sidoverksamheter ut då Arla bestämde sig för att enbart koncentrera sig på mjölken. Det var fina verksamheter och jag personligen tycker att det var ett alldeles fel beslut att sälja ut dem.
När sedan Arla även började sälja ut sig själva för att få fler marknadsandelar, började även deras intresse för sina leverantörer att försvinna. Allt det där lilla extra försvann, reglerna hårdnade med fler och fler krav och inga morötter att hänga framför. Bara krav. Alla roliga erbjudande försvann, jullådan fick vi själv betala om vi ville ha den, till och med almanackan drogs in till slut, inte ens det fanns det vilja till att ge.


Hån mot de som slitit hårt
Jag ska inte klaga, jag vet det är en ny tid och nya värderingar, men jag saknar det gamla. När Arla slog sig in på en marknad som inte har något som helst med mjölken att göra, snarare tvärtom en linje som på sikt vill slå ut all animalieproduktion, ja då trodde jag att gränsen var nådd. Oavsett om nu Arla skulle tjäna några kronor på det, anser jag att detta beslut är ett rent hån mot alla de bönder som slitit hårt och gjort att Arla står där de står idag.
Men det tog inte slut där heller utan strax efter detta kom det nya kontrollprogram för att få leverera mjölk. Där Arla går både miljö- och djurrättsaktivisternas ärenden mot sina medlemmar samtidigt som avräkningspriserna sviktar.


Nu vill jag inte längre
Arlas förklaring är att kunderna kräver detta, men konsumenten vill ju ha svensk mjölk och inte ett kollektivt avräkningspris, där det inte går att stödja den svenska mjölk­produktionen genom ett aktivt val.
Arla och deras agenda har nu på ett effektivt sätt eliminerat alla svenska mervärden för att bereda plats åt den danska överproduktionen på den svenska marknaden.
Jag känner mer och mer ett lugn över att lägga ner mjölkproduktionen trots att oron för vad jag ska göra sedan hela tiden gnager. Men att vara undersåte till ett företag som faktiskt inte bryr sig om den ”lilla” människan är ingen förening som jag längre vill jobba för.


Kerstin Herbertsson, mjölkbonde i Jämjö


2020-06-16


Kort från styrelsens telefonmöte

  • Styrelsen har beslutat att det digitala årsmötet hålls på ZOOM.


    Glad midsommar!

2020-06-08


Kort från styrelsens telefonmöte

  • Beslöts att årsmötet sker digitalt den 7 juli kl 10:00


  • Diskuterades den svenska mejerimarknaden


2020-05-28


Kort från styrelsens telefonmöte

  • Vi planerar att så snart som möjligt ha ett möte med Martin Andersson på Svensk dagligvaruhandel.


  • Beslöts att Magnus Palmgårds lönsamhets kalkyl för mjölkproduktion presenteras på vår hemsida


2020-05-23


Malin Sundin berättar om en svår tid

När Uppdrag granskning sände sitt program i vintras valde jag att varken se eller kommentera programmet. Det var filmat av djurrättsterrorister, kraftigt vinklat samt (har det uppdagats senare) i stora delar fejkat). Att jag inte sett programmet utan bara läst avslöjandet som Lantbrukets affärer gjort om programmets osaklighet samt de ärliga intervjuerna med den utpekade bonden är egentligen inte det viktiga i denna text som kommer bli mycket lång… 


Det är vad jag och min familj genomlevde den veckan programmet sändes samt den brutala debatt som följde i sociala medier som jag ska börja skriva om. Jag har länge tänkt skriva några rader om mina tankar den veckan men har helt enkelt inte hunnit eller för den delen orkat. Jag är idag i stort sett återställd efter de svåra år jag och familjen haft sedan Spilld mjölk kom ut för fyra år sedan. Jag borde skriva en uppföljare, uppslag har knappast saknats och timingen hade varit klockren oavsett när en uppföljare kommit ut. För det är ständigt nya kriser, påhopp, osanningar eller helt enkelt bara ett behov av kunskap. Den dagen jag orkar öppna en dator igen. Den dagen kommer en uppföljare. 


Men nu kommer ett mycket långt inlägg som jag hoppas att många orkar läsa och vill dela. För ikväll börjar en ny hatstorm och okunskapen sprider sig över landet. 


Nu i Coronatider borde verkligen fler reflektera hur Ni ska klara vardagen om någon i Er familj blir hastigt sjuk och oförmögen att bidra. Klarar en person allt en längre eller kortare tid? Vad händer om båda blir sjuka? Och vad händer om du samtidigt som det vanliga livspusslet ska hålla ihop, trots svår sjukdom, även har 100 kor att ta hand om? Och vad händer om hela familjen blir svårt sjuk. Samtidigt. Vad blir följderna när du själv är som allra mest pressad blir sjuk samtidigt som vattnet fryser, fodervagnen rasar, utgödslingsbalken går av, slaktbilen inte kommer som planerat, kvigor hinner kalva med mera. Allt detta behöver inte hända på en gång, men det kan göra det. Och vad händer om du inte har ett skyddsnät? Vad händer om du är så sjuk att du bara klarar det allra nödvändigaste och vad händer om du är så sjuk så du inte ens klarar att komma ur sängen på morgonen?


Ingen gård är perfekt och när man jobbar med levande varelser så kan saker hända. Hela tiden. Det är det som är tjusningen med yrket. Målet är att en dag uppnå snygga kor, frodiga åkrar, hög avkastning, rent o snyggt inne och ute, normala arbetstider och en normal lön. Vägen dit är mycket krokig men man ger aldrig upp ;) 


Den vinterveckan ”UG:s” så kallade avslöjande sändes blev först min son sjuk i kräkningar. Dagen efter var det min tur och sedan makens. Vår tvåmånaders bebis var tack och lov piggast. Kräkningarna kombinerades med häftiga diareer, utmattning och vätskebrist. Läge för total sjukskrivning med andra ord. Vilket en normal arbetare såklart hade gjort. I lagårn finns dock 100 djur som såklart behöver sitt. Det finns inget alternativ, djuren måste ha mat, strö och mjölkas. Fördelen med att mjölka uppbundet är att man kan spy bäst man vill i gödselrännan, samt mjölka i kilt. Ni förstår säkert varför... 


Den lilla sömn eller vila som gick att uppbåda fick bli på golvet i källaren där vi turades om att ligga isolerade. Mellan toaletten och duschen. Med golvvärmen på för att inte skaka av frossa samt perioder liggandes i fosterställning i bastun på låg värme för att någorlunda känna sig som människa igen. Dricka matskedar med nyponsoppa och orka jobba några timmar till. För det finns inget alternativ. Smittan måste hållas lokal och dessutom finns ingen avbytare att tillgå. Det finns ingen annan som kan hela lagårn och allt jobb. Det finns ingen akuthjälp till en sjuk bonde i Sverige! Klorin i alla former, handsprit och handskar förbrukas i snabb takt och soppåsarna med hushållspapper fyller farstun. Tack och lov köps alltid hushållspapper i storbal. 


Tack och lov var vi inte lika dåliga samma tider på dygnet, det fanns perioder av lite mer energi. Vi turades med andra ord om att nästintill krypa ut i lagårn. Det som normalt sett görs samtidigt fick delas upp i stötinsatser under dagen. Jag mjölkade fyra kor, satte mig ner för att vila några minuter, blunda, andas, få ner pulsen, sedan fyra till, sedan vila och skapa ner lite gödsel. Sedan mjölka fyra till och ha isär ensilaget så korna skulle stå upp ett tag till och inte lägga sig för tidigt pga den långsamma mjölkningen. I normala fall mjölkar jag 8 i taget och på cirka en timme, det blev minst det dubbla denna vecka då vi båda var sjuka. Utfodringen tar 3 timmar och även det nästintill dubbla tiden. 


Men djuren får sina grundläggande behov av foder, strö och mjölkning, men fullständigt utmattade så finns det inte en uns ork till minsta lilla extra. Rundbalsplasten ligger kvar på marken, nätet slängt i en hög bredvid, spillt foder i gångarna, spånplasten läggs inte i sopsäck, kalvhinkarna diskas inte och djuren blir inte ryktade. Alla som jobbat med kor vet vilka enorma mängder gödsel de producerar och hur otroligt duktiga vissa kor är på att lorta ner sig… Det tar ett dygn att fylla rännan och dag två ser det ut som ett gravt djurskyddsfall för den som inte själv varit med och jobbat i ett stall och sett hur snabbt och mycket korna skiter. 


Nu gick tack och lov inte utgödslingen sönder, vattnet frös inte, fodervagnen höll ett par dagar till och ingen ko kalvade. Vi klarade det. Men över en vecka hade vi denna svåra magsjuka. Hela familjen! Men det var definitivt inget ”feng shui” eller en ren snygg lagård att vara stolt över de veckorna. 


Jag har mycket svårt att se de personer som klagade mest på bönder och djurhållning i Sverige själva arbeta under de förhållandena jag och familjen levde i den veckan. De personer som överhuvudtaget kan jobba då är försvinnande få, rimligtvis återfinns dessa i bondeledet. Hos oss som vet att djuren alltid går före oss själva. Som offrar våra egna familjer och vår egen familj för att ge djuren det de behöver. 


Alla som varit riktigt ordentligt sjuka vet att det kan ta flera veckor att komma i form igen. I lagårn finns det dock ingen mjukstart. Det är fullt jobb och fart igen. I verkligheten ännu mer eftersom allt det som man inte orkade eller klarade under sjukdomsperioden såklart inte blivit gjort av ”någon annan” och således finns kvar. Berget växer… ”att göra listan” blir oändlig. Den betas sakta men säkert av under återhämtningsperioden. Faktum är att vi var så utarbetade och slut att vi faktiskt fick ringa efter hjälp. En vän och hens partner ställde upp på oss och det ”lilla” de hjälpte oss med gav energi för flera veckor. Vad de gjorde? Mockade ut ett par kalvboxar. Den lilla arbetsinsatsen och timmarnas hjälp betydde så mycket! Tänk på det Ni som klagar och minsann tror Er ”veta” hur det är. Att något så litet kan ge så mycket energi och kan vara så viktigt. Fika eller lite kaffe och prat kan vara minst lika värdefullt och definitivt mer värdefullt än att tro en massa saker i sociala medier. Ni som står vid sidan: Försök ge energi istället för att ta… 


Ett par veckor senare är vi ikapp med allt men det har kostat på och gett en hel del merarbete som adderas på den vanliga arbetsbördan. Inte minst få damerna rena och fina igen vilket mer eller mindre är ett heltidsjobb med vissa individer som tyvärr älskar att skita ner sig. Jag vet att djuren var smutsiga ett tag men jag vet också hur snabbt jag får dem rena och snygga igen. Bara jag är frisk och har normal arbetsbörda. Och jag vet att ingen av dem var långvarigt skitig eller att de ”lidit”. 


Jag vet hur lätt det är att ta en ögonblicksbild och jag vet hur hårt jag och mina kollegor sliter. Med dålig lönsamhet, en ständigt växande arbetsbörda, ett ökat hat och oroväckande hotbild, mot myndigheter, ogenomtänkta politiska beslut och med en ständig stress över att tiden inte räcker till och att det som inte hinns med nu kommer kosta senare. Mycket. Kommer inte fröna ner i jorden i tid så hinner skörden inte bli klar före höstfrosten, blir korna inte dräktiga i rätt tid föds för få kalvar nästa år och mjölken uteblir, föds inga kalvar alls finns det inget kött, skinn eller läder, hinner vi inte fylla i allt pappersarbete kring certifieringar och EU-stöden uteblir inkomsterna nästan helt. Det är oerhört mycket på gården som behöver vara just-in-time. Det finns inte tid eller pengabuffert till att vara sjuk. Det finns inget skyddsnät. Det finns inte många alternativ. Man kämpar. Man hittar mer eller mindre okonventionella lösningar. ”Plan B” har för länge sedan passerat hela alfabetet. Stora och små kriser har gjort oss bönder starka, påhittiga och lösningsorienterade. Vi har lärt oss prioritera. Vi har lärt oss vad som är viktigt och vad som behövs för att komma igenom. Men vi har även lärt oss hur snabbt man kan förlora allt och hur mycket det kostar på att leva livet med naturen och djuren i fokus. 


Men till syvene och sist. Vi älskar vårt jobb och vår livsstil! Det är därför vi kämpar på och alla hoppas vi på att någon gång få uppskattning för det jobb vi lägger ner på att måla landskapet och samtidigt producera högklassiga livsmedel. Du som orkat läsa ända hit: Varenda dag behöver du en bonde. Varenda dag behöver du någons landsbygd. Varenda dag behöver du en produkt som någon gång i kedjan togs fram av en hårt arbetande lantbrukare. Nu i Coronatider borde detta vara än mer tydligt för alla. Hur viktig den lokala livsmedelsproduktionen är! Hur oerhört viktigt det är att maten vi alla är beroende av finns inom landets gränser. Hur viktigt det är att Sveriges bönder får lönsamhet och mår bra. 


Lönsamhet är A och O. Om lönsamheten blir bättre löser sig nästan alla andra problem. Det behövs inte mer kontroller eller fler certifieringar. Det behövs pengar! Pengar till att kunna anställa, pengar till investeringar, pengar till att investera i kornas arbetsmiljö. För en sak är säker, den dagen man råkar ha pengar över – då går de pengarna direkt till djuren eller arbetsmiljön! Får svenskt lantbruk lönsamhet så blir det en win-win situation. Bönderna mår bättre, djuren får det bättre och det produceras fler svenska livsmedel. 


Så titta inte på programmet ikväll. Det är delvis filmat av djurrättsterrorister vars enda syfte är att misskreditera livsmedelsproduktion och målet i förlängningen är att våra djur aldrig skulle ha varit födda. Vägen dit är att än mer förstöra arbetsmiljön för djur och människor samt såklart ekonomin så att investeringar uteblir. Allt för att förstöra för djuren så att bonden mår sämre och till sist ger upp. Då föds det heller inga mer djur och vi kan glömma att ha en svensk livsmedelsproduktion. Målet verkar vara att försvaga landet till att bli totalt importberoende och beroende av några få mäktiga länder och storbolag och SvT har uppenbarligen tragiskt nog gått totalt i deras fälla. Lantbruksdjuren ingår nämligen i det naturliga kretsloppet och här i nord är det svårt att odla grödor för humanproduktion. Djuren tar hand om de grödor som inte passar för humankonsumtion och förädlar dessa till sådant vi istället kan äta såsom mjölk, kött och ägg. Våra djur är fantastiska! Utan lantbruk och lantbrukets djur inget Sverige. 


Självklart ska djur ha det bra under den tid som vi har dem hos oss men precis som med människor så är inte alla perfekta. Variationerna är oändliga. Det finns alla sorters personligheter. Det händer saker hela tiden när man jobbar med levande varelser. Det är oerhört många saker som ska samverka i en lång och komplicerad kedja av händelser varenda dag. Och precis som människor blir djur ibland sjuka eller skadade. Då ska de också få en chans att tillfriskna eller i värsta fall avlivas. Sveriges lantbrukare är oerhört kompetenta men utarbetade. Ge oss en chans att få andrum efter fem mycket tuffa år.


Mjölkkrisen 2015 följdes av den extrema torkan 2018 och många har ännu inte hämtat sig. Detta är kriser som kommer påverka oss och djurmaterialet i många, många år! Men för att lindra effekterna av dessa svåra kriser behövs en jämnare inkomst och lönsamhet. Många av anmärkningarna är säkerligen från gårdar som vill investera och förbättra lagårdarna men inte haft råd eller ork. Det basuneras ut som brott mot djurskyddslagen eller djurplågeri när det i verkligheten kanske handlar om ett par bås som är någon cm för kort. Allt dras till sin spets och alla drabbas. Alla kommer närmre det stup som vissa vill putta oss över. 


Just nu genomlever världen en svår Coronakris och för en kort tid fanns det en känsla av att lantbruket uppvärderades och att folk förstod hur viktigt det är med lokal mat. Låt oss få känna den känslan igen. Gå inte i SvT:s och veganterroristernas fälla. Tro inte på allt de kommer påstå i programmet. 


För majoriteten av Sveriges lantbruksdjur har det mycket bra. OM majoriteten av Sveriges bönder har det bra låter jag vara osagt. Tack för att Ni orkade läsa ända hit… <3 


Ps. Ni som inte läst/lyssnat på Spilld mjölk. Gör det. 


2020-04-17


Vad kostar det att rädda svensk mjölkproduktion?

Svensk mjölkproduktion blöder pengar. Många har nu skickat in sina EU-stödsansökningar så fort som möjligt för att kunna få ut förskott på EU-stöden. Förskott på uppåt 80 procent av stödet är inte ovanligt. Ändå släpar vi med våra leverantörsskulder.


Produktionen har under ett stort antal år minskat och gapet mellan konsumtion och produktion ökar oavbrutet. Underhållet på byggnader är eftersatt, skogsavverkningar har gjorts men pengar för återplantering saknas, många marker behöver täckdikas men även här saknas pengar. Byggnader för mjölkproduktionen som snart är utslitna är avskrivna men inte amorterade. Detta beror naturligtvis på den usla lönsamhet vi dragits med under många år.


Lönsamheten

Vad behöver då göras? Det finns många åtgärder att göra men förenklat kan man säga att om lönsamheten ökar med en krona per kg mjölk kommer de allra flesta att klara att betala sina räkningar i tid samt att underhålla på ett bättre sätt. Med två kronor mer kommer svensk mjölkproduktion att öka. Observera här att vi skriver att lönsamheten ska öka, det vill säga nettot. Eftersom vi producerar drygt 2,5 miljarder kg mjölk innebär detta att nettot behöver öka med 5 miljarder. Det är små pengar när det talas om flera hundra miljarder i stödåtgärder för att förhindra att Sverige kollapsar på grund av Coronapandemin.


Kostnaderna

Vi kan nå detta på flera sätt. Det billigaste och mest effektiva är sänkta kostnader. Avskaffat beteskrav, ändring av processen kring miljötillstånd MKB, se över biotopskyddet, kraftig minskning av vildsvin och rovdjur och så vidare. Utöver detta kan vi också minska byråkratin från våra mejeriers så kallade kontrollprogram, ta bort GMO-frihet med mera. Kostnaden för detta är noll för samhället. Jordbruksverkets och EU:s regler för EU-stöd kan kraftigt förenklas.


Från samhällets sida är dieselskatten den stora symbolfrågan. Dessutom har vi ett generellt högt skattetryck för både företag och anställda i Sverige. Givetvis måste mjölkpriset också höjas. Det duger inte att ligga på samma nominella mjölkpris som på 1980 talet.


Beredskapen

Det diskuteras nu flitigt att vi behöver öka beredskapslagren. Det är en åsikt som vi givetvis delar. En del av lösningen på beredskapslagren är att öka den inhemska produktionen. Att vara självförsörjande innebär ett lägre behov av lager och därmed en sänkt kostnad för samhället.


Med två kronors högre lönsamhet ökar efterfrågan på spannmål och vi höjer därmed värdet på spannmålsproduktionen i Sverige när alternativet nu är export. Vi ökar effektiviteten i både foderanläggningar och på maskinsidan. Vi behöver skriva av och amortera våra byggnader snabbare eftersom utvecklingen går allt fortare. Vid en högre lönsamhet kan vi bygga för bättre djurvälfärd. Våra gårdar kommer göra ett bättre intryck på våra kunder och hos konsumenten.


Ökar statens inkomster

De investeringar och underhåll som skulle göras på gårdsnivå vid två kronors bättre lönsamhet skulle öka statens inkomster via fler byggen, fler inhemska arbetstillfällen och så vidare. Allt detta för endast fem miljarder kronor. Eller inte ens det eftersom skatteintäkterna ökar vid en större mjölkproduktion. Görs detta dessutom via sänkta kostnader kan kalkylen till och med visa på ett plus.


Har det svenska samhället verkligen råd att avstå detta?


Styrelsen för Sveriges Mjölkbönder


2020-04-17


Vad händer när Coronapandemin är över?

Just nu härjar den tragiska Coronainfluensan. Vi får dagliga rapporter om ökande antal smittade och döda. Försök att spå hur utvecklingen kommer att bli görs, men redan efter några dagar visar de sig vara fel. Vad som är ärligt menade prognoser är svårt att veta men en del av dem är nog mer ett sätt att lugna befolkningen än seriösa prognoser.


Dagligen kommer rapporter om att det är slut på skyddsutrustning inom sjukvården och hemvården. Sveriges undermåliga beredskap har på ett smärtsamt sätt tydliggjorts. Vårdpersonalen jobbar hårt pressade, kanske främst psykiskt med tanke på att de på grund av brist på skyddsutrustning löper stor risk att själv bli smittade. Men också på grund av att de kommer att få prioritera bort patienter på grund av ålder och annat, helt enkelt låta en del patienter dö.


Livsmedelsförsörjningen

Via radio och TV har vi fått information om att vi inte har mat för mer än 10–15 dagar. Mat för en vecka finns i livsmedelshandeln och för knappt en vecka i hushållens kyl och frys. En del är avundsjuka på Finland som har sex månaders lager av livsmedel.


Ingen vet när den här situationen är över men den kommer att ta slut förr eller senare. Vi tycker att det är dags att redan nu börja diskutera hur vi kan undvika att hamna i det här läget igen. För oss är det självklart att vi ska ha rejäla beredskapslager av såväl sjukvårdsutrustning som livsmedel, drivmedel och ett dugligt försvar.


Många frågor

Innebär det här slutet för EU och den globalisering vi sett de senaste decennierna? Kommer turismen och framförallt utrikesresorna att minska? Kommer matvanorna att ändras?


En läkare sa för någon vecka sedan att ”nu kanske vi kan få vara läkare igen”. Han syftade på den stora byråkrati de måste handskas med. Samma byråkrati om inte mer, som vi dras med inom lantbruket. Kan vi få gehör för att förändra detta nu?


En enad bransch

Vad gäller lantbruket anser vi att alla dess organisationer nu måste enas om att vi måste höja lönsamheten så att vi får en livskraftig och hållbar matproduktion och därigenom kunna försörja vår befolkning. Än så länge har inte våra butikshyllor varit tomma mer än en kortare period men det kan förändras snabbt det också.


En ökad produktion av våra baslivsmedel i Sverige gynnar såväl svensk ekonomi som vår beredskapsnivå. Vi anser att vi inte tar vårt ansvar för vare sig våra egna medlemmar eller vår egen befolkning om vi inte driver de frågor som kan göra Sverige tryggare vad gäller livsmedelsförsörjningen.


Höja lönsamheten

Till skillnad mot många andra grupper som driver högre löner eller bättre betalning, gynnar det hela samhället om vi kan driva våra företag med bättre lönsamhet. Vi skapar arbetstillfällen som i stort sett är okänsliga för konjunktursvängningar och som inte kan flyttas utomlands. Ett land med egen livsmedelsförsörjning är ett tryggare land. Det är dags att ta tag i det nu!


Styrelsen för Sveriges Mjölkbönder


2020-03-20


Ett händelserikt år 2019

Här följer en sammanfattning av vad Sveriges Mjölkbönder har arbetat med det senaste verksamhetsåret.


Årsmötet hölls i mars i samband med Mjölkens dag i riksdagshuset. Under de traditionsenliga årsmötesförhandlingarna delades priset till Årets trigger ut till Michael Verdicchio. Han är journalist på Göteborgsposten och har skrivit mycket om djurrättsaktivisternas olagliga och kriminella metoder gentemot djurägare. Ett mycket bra arbete som fått allmänheten att få upp ögonen för hur djurägare drabbas.


Regler för EU-stöd

Efter detta höll EU-bonden Jan Erik Andersson ett föredrag om Sveriges tillämpning av EU:s regler för EU-stöden och hur vi ska agera vid kontroller, med mera. Detta ledde senare till att vi lämnade en skrivelse till Jordbruksverkets styrelse om felaktig­heter i Sveriges tillämpning av reglerna kring dessa.


Denna skrivelse ledde senare till att Claes Jonsson och Ulrik Isleborn träffade fem chefer på Jordbruksverket. Vi fick därefter ett skriftligt svar från dem. Vi har även efter detta skickat förslag på ändringar och förbättringar av regelverket kring EU-stöden.


Givande möten

Under året har vi träffat landsbygds­minister Jennie Nilsson och medverkat vid en hearing kring nya straff vid brott mot djurskyddslagen. Stefan Gård har träffat Jordbruksdepartementet och en representant för EU-kommissionen. Detta angående den nya Cap-reformen.


I juni träffade Claes Jonsson, Stefan Gård och Birgitta Berndtsson Lantbrukets Affärers ägare Agneta Lilliehöök och Lennart Wikström. Det blev då bestämt att tidningen ska ingå i medlemskapet i Sveriges Mjölkbönder. Föreningen disponerar även en egen sida i varje nummer av LA. Avtalet började gälla vid halvårsskiftet.


Remisser och debatter

Vi har under året fått ett antal samtal från mjölkproducenter i olika utsatta situationer och vi har försökt hjälpa till med kontakter och råd. Det är värdefullt för oss att få denna information om hur det ser ut på gårdsnivå. Dra er aldrig för att ringa till oss om stort som smått!


Varje vecka under det gångna året har styrelsen haft telefonmöten samt genomfört ett fysiskt styrelsemöte. Dessutom har vi medverkat vid Lantbrukets Affärers 25-årsjubileum.


Utöver detta har vi skrivit remissvar till Naturvårdsverket om vildsvinsproblematike­n och till Jordbruksverket om uppbundna kor. Ett antal krönikor, insändare och debattartiklar har publicerats. Kontakter med radio, tidningar och politiker har tagits, allt för att förbättra för de svenska mjölkbönderna.


Styrelsen för Sveriges Mjölkbönder


2020-03-20


Inställt årsmöte och uppmaning till försiktighet

Styrelsen i Sveriges Mjölkbönder har beslutat att ställa in årsmötet på grund av Coronavirusets spridning. Vi vet i nuläget inte när eller om årsmötet kan hållas. Vi är medvetna om att vi med detta bryter mot stadgarna men säkerheten för medlemmarna i föreningen och våra gårdar är enligt oss viktigare än stadgarna.


Valberedningen för Sveriges mjölkbönder har gjort ett bra jobb och tagit fram två nya namn till styrelsen. Det är Mats Karlsson från Boden som har 300 kor och Åsa Augustsson från Skara med 70 kor i ekologisk produktion. Vi kommer nu att ta in dem i styrelsearbetet.


Vad gäller Coronaviruset så uppmanar vi till försiktighet och råder er att för tillfället inte ta emot besök från kontrollanter, rådgivare eller andra.


Slutligen, tar vi gärna emot förslag på vad vi i styrelsen ska jobba med framöver. Vi ser fram emot samtal från er medlemmar och hoppas att vi snart ska kunna gå tillbaka till ”normalläge” igen.


2020-03-14


Kort från styrelsens telefonmöte

  • Enades styrelsen om artikeln för införande i kommande nummer av Lantbrukets affärer.
  • Tisdag den 21 april kommer styrelsen att ha telefonmöte med chefen för EU-stödsavdelningen Mirja Hjers för att diskutera EU stöden.


2020-03-13


Hur hanterar vi Coronaviruset?
Coronaviruset (covid 19) hittades i Kina under december 2019. Konsekvenserna har blivit mycket stora i Kina där 50 miljoner sitter i karantän och en stor del av produktionen ligger nere. Viruset finns nu i de flesta av Europas länder och än så länge är Italien värst drabbat. Sverige har nu 12 mars 660 fall och 1 person har tyvärr dött.


Hur sjuk blir man?
Informationen är dålig men det verkar som de flesta människor får influensaliknande symtom och klarar det ganska bra. Dödligheten varierar mellan olika länder där Italien nu ligger mellan 6 och 7 procent. Övriga ligger lägre med det är nog si och så med tillförlitligheten i statistiken.


Våra råd till våra medlemmar och övriga djurbönder
Det verkar som om effekterna för de flesta människor blir ganska begränsade men försiktighet bör råda. Eftersom organisationen på de flesta mjölkgårdar är slimmad finns väldigt lite reserver i form av arbetskraft. 50 procent sjukfrånvaro blir förödande för de flesta. Därför uppmanar vi er att vara ytterst försiktiga så vi inte får in smittan på våra gårdar. Det kan bli förödande för både ekonomi och djuromsorgen. Vi vet inte hur samhället kommer att agera om det upptäcks att någon på gården är smittad. Kan det bli så att det blir omöjligt att leverera mjölken? Det gäller nu att så länge som möjligt stoppa smittan eftersom det kommer bli svårt att hitta extra personal.


Var noga med handhygien, undvik att umgås med människor med influensasymtom, ta INTE emot studiebesök. Låt inte kontrollanter, rådgivare och andra som normalt sett inte vistas på gården komma till gården.


Förhoppningsvis är detta över inom några månader och vi kan övergå till normala rutiner.


Sveriges mjölkbönder


2020-03-12


Årsmötet ställs tillsvidare in

På grund av Coronavirusets framfart har vi beslutat att ställa in årsmötet den 2 april. Vi återkommer med information om nytt datum.


2020-03-11


Sveriges mjölkbönder tar ansvar

Sveriges mjölkbönder har idag beslutat avstå från medverkan på mjölkens dag i riksdagen. Detta i samråd med Magnus Oskarsson. Anledningen är att Sveriges läge vad det gäller Coronavirusets utbredning drastiskt ökat de senaste dagarna.
Sverige har nu mer än hälften så många smittade som Kina om man räknar i förhållande till befolkningsmängd. Som det ser ut nu passerar vi dem under morgondagen (torsdag 12 /3).


Med anledning av det läge som nu råder I Sverige avråder vi våra medlemmar från att ha mer kontakter med omvärlden än vad som är absolut nödvändigt. Detta med tanke på hur svåra konsekvenserna kan bli på gårdsnivå om företagsledaren och våra anställda blir sjuka. Vi måste tänka på våra djur och vår ekonomi på gårdsnivå. Vårt mål måste vara att försöka sprida ut smittspridningen så att inte all vår personal insjuknar samtidigt.


Passa på att köpa hem mat och andra förnödenheter nu medan de flesta samhällsfunktioner fortfarande fungerar.


2020-03-10


Ny hemsida

www.sverigesmjolkbonder.se har fått nytt utseende. Lagom inför årsmötet lanserar vi här en uppdaterad version av vår hemsida. Har ni synpunkter, ris eller ros skriv oss några rader och maila till info@sverigesmjolkbonder.se


2020-02-21


Vad händer med Ekomjölken?

Konsumtionen av ekomjölk faller. Detta samtidigt som en del mejerier nyss rekryterat in mer ekomjölk. Att konsumtionen minskar verkar vara ett faktum även på EU-nivå. En stor del av ekomjölken har sålts till kommuner och landsting. Dessa får allt sämre ekonomi och kommer tvingas till stora besparingar framöver. De kommer med stor sannolikhet inte ha råd att betala för ekomjölk framöver. Konjunkturen i samhället viker och det kommer förmodligen att sänka köpkraften hos konsumenterna.


Hur stor är egentligen marknaden för ekomjölk och övriga ekoprodukter? Politiskt har det bestämts att vi ska ha procentuella mål för ekoproduktionen. Helt utan att beakta om marknaden finns eller inte. Hur stor har egentligen den konsumentdrivna eko­marknaden varit? Hur kommer det se ut framåt i tiden?


Ekomjölkspriset har sänkts och förmodligen kommer det sänkas mer. Inget konstigt med det när efterfrågan sjunker. En del mejerier ökar skillnaden mellan konventionell mjölk och ekologisk, till exempel Ara med nettonoll-reklamen. Något måste göras och det är bra att det görs även om vi är skeptiska till om fler regler och därmed högre kostnader är rätt väg att gå.


Styrt mot ekologiskt

Vem ska framöver ta alla risker som ekomjölken medför? Politikerna har ett stort ansvar eftersom de via EU-stödspengar och rådgivning styrt produktionen mot ekologiskt. Kommer de öka bidragsdelen när marknaden inte finns? Varför ska politikerna tvinga fram en produktion som konsumenterna inte efterfrågar? Ett sätt att förenkla är ju att förkorta åtagandena för ekologisk djurhållning till exempelvis två år i stället för fem år.


Mejerierna har ett ansvar eftersom det uppenbarligen har gjorts felbedömningar om hur mycket ekomjölk som går åt. Vem ska betala de förlusterna? Vår bedömning är att ekomjölkspriset behöver sänkas betydligt mer för att vara självbärande.


Kräv öppen redovisning

Ska livsmedelshandeln ta ett mycket större ansvar för ekomjölken genom att skriva långa kontrakt som mejerierna kan planera sina ekomjölkskontrakt efter?


Det som står helt klart är att vi inte kan ha det som nu. Ekomjölksproducenterna klarar inte större sänkningar och de konventionella ska inte subventionera mellanskillnaden.


Vår uppmaning till alla er förtroendevalda inom mejeriföreningar och till er som går på kretsmöten och liknande, är att kräva en öppen redovisning av ekomjölksmarknaden och dess lönsamhet.


Styrelsen för Sveriges Mjölkbönder


2020-02-21


Maskinbubblan

För 35–40 år sedan betalade de flesta lantbrukare plogar, harvar och andra maskiner kontant. Ny traktor eller tröska kunde vara på avbetalning och då med minst 20 procents kontantinsats.


För 20–25 år sedan växte alltfler maskinstationer fram. Många mjölkbönder utökade besättningen och hann inte med att till exempel köra gödsel. Körningen lejdes bort. Tillväxten av nya maskinstationer har nu nästan helt avstannat på många håll och det är brist på entreprenörer som kör växtskyddsspruta.


Det har blivit allt svårare för lantbruket att investera i nya maskiner. Likviditetsbrist har gjort att kontantinsatsen sänkts till tio procent. I vissa fall värderas inbytesmaskiner upp för att täcka kontantinsatsen. Amorteringstiden har förlängts. Vi har hört talas om lantbrukare som har bytt in en maskin som har ett högre värde än kontantinsatsen för att få loss likviditet.


Leasingen ökar bland annat beroende på att det inte syns i balansräkningen. En befintlig traktor används för att täcka kontantinsatsen och det räknas med ett restvärde efter 5–6 år.


Det är i många områden svårt att få tag på entreprenörer och lantbrukare ”tvingas” i vissa fall skaffa egna maskiner efter att tidigare lejt för körningen. Steget att skaffa egna maskiner blir stort eftersom inga inbyten finns.


Att arbetskraftsbristen inom mjölkproduktion är stor är väl känt. Maskinstationer och lantbrukare med stor växtodling får allt svårare att få tag på arbetskraft. Är nästa akuta bristsituation maskiner och förare?


2020-01-24


Har stoltheten bytts mot självhat inom lantbruket?

Rubriken är delvis stulen av Rebecka Weidmo Uvell. Hon skrev en krönika om att vi i lantbruket har ett väldigt dåligt självförtroende. Ett självhat. Detta ser vi hela tiden nya exempel på. I själva verket verkar det som att vi försöker förneka det positiva i den marknad vi verkar inom. Köttkonsumtionen har ökat sedan vi gick med i EU med en liten nedgång senaste året. Konsumtionen av mjölkprodukter slog för några år sedan rekord. År 2010 var toppåret medan vi nu är tillbaka på 2009 års nivå. Under tiden har vi tagit emot många invandrare som har andra konsumtionsvanor och dessutom i vissa fall inte kan dricka ren mjölk.


Trots detta håller vi konsumtionen ganska oförändrad. Klimatrörelsen anklagar korna för att vara miljöbovar. Djurrättsaktivister driver kampanj mot mjölk och kött med allt ifrån debatt till rena kriminella handlingar. Veganrörelsen vill ha bort så mycket produktion som möjligt. Företag som tillverkar produkter som konkurrerar med mjölken, svartmålar mjölken hela tiden. Trots detta står mjölkmarknaden i stort sett intakt. Kanske det till och med är så att konsumtionen av mjölkprodukter hos infödda svenskar ökar?


Antalet vegetarianer och veganer ligger still på runt fem procent varav antalet veganer är under en procent. Enligt Ica:s tidning Buffé ligger växtbaserad dryck på cirka fem procent av vad komjölk säljer.


Vad är det vi är rädda för?


Styrelsen Sveriges Mjölkbönder


2020-01-24


Varför bryr vi oss bara om 6 procent av tiden?

Under en lång tid har vi i Sverige haft hämmande regler för vår mjölkproduktion. Allt ifrån dieselskatt till biotopskydd, vildsvin, med mera. Ändå måste nog den mest märkliga regeln vi har vara beteslagen för mjölkkor. Beteslagen verkar vara helig inom både vår egen kår och inte minst inom LRF. Den får helt enkelt inte diskuteras och det verkar vara politiskt. Vad är det då egentligen vi pratar om?


Beteslagen säger att vi ska ha korna ute under 2–4 månader per år beroende av var i Sverige de finns. De ska då vara ute under minst sex timmar per dygn. Om vi räknar på mellersta Sverige där kravet på betesgång är tre månader eller 90 dagar så blir det: 90 dagar x 6 timmar är 540 timmar. Vilket i sin tur är 22,5 dygn. Beteskravet är alltså 22,5 dygn per år vilket motsvarar sex procent av året.


I Norra Sverige som har kortare krav för tid på bete blir det 4 procent och i södra blir det 8 procent. Har den skånska kon det dubbelt så bra som den i Norrland? Tydliggör inte detta räkneexempel hur fel det är att hålla fast vid en föråldrad lag?


Hur mycket bättre hade det inte varit för djuren om vi istället för att behöva gjuta gångar utanför ladugården, hade kunnat göra bredare gångar inomhus? Hade det inte varit bättre för miljön att gödseln hamnat i gödselbrunnen istället för på en nedbetad grässvål närmast ladugården? Hade det inte varit bättre att sätta in en kylande fläkt hos korna istället för att lägga pengar på staket utanför ladugården?


Det är nu hög tid för alla runt mjölkproduktionen att inse hur allvarligt läget är, att förstå att vi konkurrerar på en öppen marknad och att alla konkurrensnackdelar måste bort. Ska vi klara att bibehålla och helst få en tillväxt för svensk mjölkproduktion, är det dags att börja agera. Att ta bort beteslagen är en mycket enkel och helt kostnadsfri åtgärd att göra. Frågan är om ens branschen kan enas?


Styrelsen Sveriges Mjölkbönder


2019-12-13


Kommer EU-stöden att betalas ut nu?

Nu har utbetalningen av EU-stöden börjat. Ett mycket efterlängtat likviditetstillskott för de flesta. Många kommer tyvärr också se avdrag på stöden efter kontroller av olika slag. För en del kommer utbetalningarna att dröja på grund av att kontrollerna inte är färdiga.


Att stöden dröjer ställer till bekymmer med likviditeten för många och är självklart inte okej. Ett sätt för oss som drabbas för att påskynda processen är att godkänna kontrollresultatet så fort man får det. Det ska annars gå 10 dagar så att vi kan lämna synpunkter. När utbetalningsbeslutet sedan kommer, kan det överklagas. Det går inte att överklaga en kontrollrapport.


Ni som inte fått ut klövpengen den 6 december är förmodligen uttagna för kontroll. Ring till Jordbruksverket och kolla. Kontrollerna började inte förrän den 9 december i Västra Götaland så det har alltså varit omöjligt att få ut pengarna i tid. Mycket dåligt hanterat av både Jordbruksverk och länsstyrelser. Hur ska man kunna göra likviditetsbudget när det går till så här?


Hör gärna av er till någon av oss i Sveriges Mjölkbönder om vad ni fått för avdrag och varför. Vi kan förmedla kontakter om ni vill ha hjälp med överklaganden. Tänk på att kontrollera så att ni inte får några avdrag på arealen för att kontrollanten till exempel minskar ett skifte från 2,03 ha till 1,95. Sedan den 1 januari 2018 ska vi kunna söka på den areal som finns i SAM internet utan att riskera att få arealavdrag för att en kontroll efteråt visar en mindre areal än vad som visas för blocket när vi gör ansökan.


Efter att vi lämnade in vår skrivelse till Jordbruksverket är vi väldigt intresserade av att få kontakt med de av er som fått tvärvillkorsavdrag och/eller hamnat under djurtäthetsgränsen i kompensationsstödet. Vi försöker att påverka Jordbruksverket med flera, för att få bort ”onödiga” avdrag och annat.


Har ni synpunkter i övrigt så tveka aldrig att höra av er. Inte en krona ska försvinna från oss i onödan!!


Styrelsen Sveriges Mjölkbönder


2019-12-13


Detta har vi gjort den senaste tiden

Under sommaren har vi lämnat in en skrivelse till Jordbruksverkets styrelse om hur tvärvillkorsavdragen tillämpas och hur beräkning av djurantal för kompensationsstödet genomförs. Vår uppfattning är att dessa tillämpas felaktigt i Sverige. Claes Jonsson och Ulrik Isleborn träffade fem avdelningschefer från Jordbruksverket och fick information om vad de anser. Vi inväntar nu ett skriftligt svar.


Vi har lämnat remissvar till Naturvårdsverket angående deras förslag till en reducering av vildsvinsstammen.


Samarbetet med Lantbrukets Affärer flyter på bra och vi hoppas framöver kunna värva fler medlemmar!


2019-12-13


Jaktproblematiken

Älgskadorna ökar. Vildsvinsskadorna skenar. Kron- och dovhjort ökar. Spänningarna mellan oss brukare och ägare av marken och jägarkåren ökar. Jägarna tycker att de hjälper oss med ett problem, medan vi brukare tycker att jägarkåren är en del av problemet genom att de på olika sätt ökar viltstammarna.


Det har aldrig funnits så mycket vilt att skjuta och ändå vill jägarna ha lägre jaktarrenden och helst inte betala alls. Enligt vårt sätt att se det, ska jaktarrendet ses som en ersättning för de skador som viltet gör på våra grödor och skog. Ett högt vilttryck ska därför göra att arrendet blir högre och tvärtom.


Ett högt arrende bör därför göra jägarna mer benägna att skjuta mer vilt för att på sikt sänka jaktarrendet. Som det känns nu, skulle det många gånger vara lugnast och mest ekonomiskt att vi inte hade några viltstammar över huvudtaget….


2019-11-15


Vad kostar arbetskraften?

Det skrivs ofta om olika mjölkgårdar och hur lönsamma de är. Vissa av dem är aktiebolag där vi kan gå in och se resultatet. Ofta slås vi av att lönekostnaderna verkar låga. Det fick oss att räkna på vad en avtalsenlig lön blir på en mjölkgård.


Vi gjorde ett exempel med en gård med 400 kor där de mjölkar två gånger per dag kl 05.00 och 17.00. För att sköta korna (ungdjuren ingår ej) går det åt 35 tim/ko och år. Det blir totalt 14000 timmar och räknar vi med en årsarbetstid på 1850 timmar blir det 7,6 heltider.


Arbetstiderna är mellan kl. 05.00–14.00 med totalt en timmes rast respektive kl. 13.30–21.00 med en halvtimmes rast. Det behövs tre man på morgonpasset och två man på eftermiddagspasset. Djurskötarna har tre års erfarenhet. En anställd är förman.


Lönekostnaden i företaget blir då på en vardag:

Arbetstid före kl 06: Tre man x 1 tim x 185,34 kr/tim = 556 kr

Mellan kl. 06–14: Tre man x 7 tim x 133,54 =  2804 kr

Pass 2

Mellan kl. 13.30–17.30: Två man x 3,5 tim x 133,54 kr = 935 kr

Efter kl. 17.30: Två man x 3,5 tim x 172,54 kr =  1208 kr

Totalt en vardag: 5503 kr/dag


Lönekostnad helgdagar:

Arbetstid före kl. 06: Tre man x 1 tim x 197,34 kr = 593 kr

Mellan kl. 06–14: Tre man x 7 tim x 185,34 kr =  3896 kr

Pass 2

Mellan kl. 13.30–17.30: Två man x 3,5 tim x 185,34 kr = 1297 kr

Efter kl. 17.30: Två man x 3,5 tim x 197,34 kr =  1381 kr

Totalt en helgdag: 7167 kr


Vi räknar med att 4,7 dagar per vecka är vardag och 2,3 dagar är helg. Vi har inte tagit hänsyn till storhelger då lönen är ytterligare lite högre. De anställda arbetar då i genomsnitt 67 procent vardag och 33 procent helg. Den genomsnittliga lönen är 145 kr på vardag och 188 kr på helg.


Lönen för en anställd blir:

67 procent vardag: 26,8 tim x 145 kr =  3886 kr

33 procent helg: 13,2 tim x 188 kr =  2482 kr

Totalt per vecka: 6368 kr

Genomsnitt per timme: 159,20 kr

Årsarbetstid 1850 tim x 159,20 kr =  294520 kr

Semesterersättning på 294 520 kr x 13 procent = 38288 kr

Total lön: 332808 kr

Genomsnittlig månadslön: 27734 kr

På lönen tillkommer arbetsgivaravgift:

332808 kr x 31,42 procent = 104568 kr

Det tillkommer också AMF-kostnader:

332808 kr x 5 procent =  16640 kr


Sjuklönekostnad efter återbetalning försäkringskassan:

Lön 332808 kr + arbetsgivaravgift 104568 kr x 0,5 procent
= 2204 kr

Total lönekostnad per anställd: 456220 kr

Lön till arbetsledare/förman är 11 procent mer: 506404 kr


Beredskapsersättning

Under den lagstadgade betesperioden på tre månader ska det utgå beredskapsersättning. Vi räknar med att det behövs två man om djuren går ut. Dessa två ska ha ersättning mellan kl. 21.00–05.00.


Det är åtta timmar per dag 4,7 dagar per vecka x två man x 12 kr/tim vilket blir 902 kr. Samt 2,3 dagar per vecka x 8 tim x två man x 27 kr = 1166 kr. Summan blir 2068 kr.

Till det kommer arbetsgivaravgifter på 31,42 procent = 650 kr.

Totalt 2718 kr/vecka x 13 veckor 35334 kr

En längre betesperiod, lagstadgad eller frivillig, ökar beredskapskostnaden.


Detta företags totala lönekostnader blir alltså:

En förman 506404 kr

6,6 djurskötare x 456220 kr 3011052 kr

Beredskapsersättning 35334 kr

Total lönekostnad för korna: 3552790 kr


Kostnader för övertid är inte med i denna beräkning. Tre gångers mjölkning ökar OB-tiden men minskar beredskapsersättningen. Vid robotmjölkning är det tvärtom. Tre gångers mjölkning ökar dessutom arbetstidsåtgången. Ingen växtodling är medräknad.

Arbetskostnad per ko och år 8882 kr

Antal kor per anställd (inga ungdjur över två månader ingår) 52,6


Det är alltså efter detta totala löneuttag som man kan börja tala om vinst i företaget. Många mjölkproducenter är arbetsledare själva och jobbar runt två heltider och ska alltså ha lön som driftledare och anställd dvs 960 000 kr per år. Hur många har det?


En annan reflektion är att nästan en krona per kilo mjölk är arbetskraftskostnad!


2019-10-18


Våra organisationer är ett hot mot livsmedelsstrategin!

Sverige har sedan något år ett politiskt beslut om att livsmedelsproduktionen ska öka. Det är mycket bra! Det är skamligt att ett land med Sveriges förutsättningar vad gäller vatten och tillgång till areal inte ens är självförsörjande på mat.


Det finns massor att göra politiskt för att förbättra våra konkurrensvillkor. Vår regering och riksdag har ett mycket stort ansvar för att förändra lagar, regler och skatter. Vi har sett vissa positiva tecken på senare tid, där ett bra exempel är när Jordbruksverkets generaldirektör under den massiva kampanjen mot kött går ut och försvarar oss i media. Ett annat bra exempel är när Harald Svensson är uppenbart orolig för att det byggs för lite inom svensk mjölkproduktion. Detta steg i rätt riktning, men mycket återstår att göra.


De som dock inte gör sitt ”förenklingsjobb” är våra organisationer och kooperationer. Mejerierna har under decennier ställt högre krav på oss än vad lagen kräver. Branschpolicys som till exempel förbud mot brunstsynkronisering och kravet på GMO-frihet har kostat både mjölkproduktionen och köttproduktionen stora pengar. Även när det gäller avelsfrågor har organisationerna ställt till det för oss utan ekonomiskt tänkande bakom, till exempel kan danska mjölkproducenter använda rasen Belgisk blå där det numera finns en inriktning som ger lätta kalvningar. 


Ständigt ökade krav

”Kvalitetsprogram” som till exempel Arlagården och Svenskt sigill har införts, där det sistnämnda är ett påhitt av LRF. Båda dessa går utöver lagen och sänker vår konkurrenskraft. Mejerierna går nu vidare och höjer kraven på oss. ”Frivilliga” program med en tilläggsbetalning blir efter något år standard och då utan extra betalning. Klimatberäkningar ska göras, dokumentation ökas. Klimatet ska räddas och det hävdas nu, till och med från mejerihåll, att kor är negativa för klimatet.


Kunder och konsumenter sägs ställa högre och högre krav och verkar numera vara insatta i både vad roterande ryktborstar och helspaltsboxar är.


Vi är oroade

LRF har blivit en så bred organisation att man inte ens kan kräva ett förbud mot utfodring av vildsvin. Istället för krav på sänkt dieselskatt har LRF nu som mål att vi ska fossilfria. Detta utan ett ord om hur det påverkar vår ekonomi. LRF-ägda företag går dessutom ut med felaktiga uppgifter om den svenska självförsörjningsgraden av mjölk.


Vi känner numera större rädsla och oro inför våra organisationers kontroller och ökade krav än vi gör för CDB-kontroller, tvärvillkorskontroller och myndighetskontroller.


Claes Jonsson, vice ordförande


2019-10-18


Varför står mjölkpriset alltid still?

En bondekollega som fram tills för något år sedan hade mjölkproduktion råkade för någon månad sedan tyvärr ut för diskbråck. Under rehabiliteringstiden orkade han trots allt gå igenom en del gamla papper. Däribland sin bokföring från 1988.


Att ta del av priser på tjänster och förnödenheter från det året var både skrämmande och fascinerande. Här nedan finns några exempel.


Veterinärkostnad för en mastit/juverinflammation

•  kostnad 1988 - 245 kr

•  kostnad 2019 - 1724 kr

Elkostnad

•  kostnad 1988 - 34,2 öre

•  kostnad 2019 - 89 öre

Diesel (efter återbetald dieselskatt)

•  kostnad 1988 - 1,90 kr

•  kostnad 2019 - 10 kr

Traktorreparation hos maskinfirma

•  kostnad 1988 - 210 kr/tim

•  kostnad 2019 - 920 kr/tim

Mjölkpris vid 4,55 % fett och 3,7 % protein          

•  kostnad 1988 - 3,56 kr

•  kostnad 2019 - 3,75 kr


Som ni ser har mjölkpriset i stort sett stått still trots fler ”mervärden” och kontrollprogram. Det har däremot inte våra kostnader som i många fall ökat mer än inflationen. Om mjölkpriset utvecklats på samma sätt som inflationen hade det nu varit 6,62 kr/liter. Detta visar tydligt varför mjölkproduktionen i Sverige minskar. Så här kan det inte fortsätta!


2019-09-20


Det är dags för en förening som står upp för produktionsjordbruket!

Svenska konsumenter vill ha svensk mat. Det blev än mer klart efter en insändare i Expressen nyligen där vi fick stort stöd för vår produktion. Det blir dock för varje vecka som går allt mer klart att ingen står upp för oss som brinner för det svenska lantbrukets möjligheter att på ett lönsamt och effektivt sätt producera mjölk, kött, spannmål, med mera.


Vi behöver en organisation som vågar stå upp mot klimathysterin runt djurproduktionen. En organisation som tålmodigt och på ett tydligt sätt argumenterar mot alla faktaresistenta lobbyorganisationer. På ett tydligt sätt ska det framgå att vi inte accepterar att få våra skördar förstörda av vildsvin och hjort och att vi inte går med på att statens rovdjur ska ta våra produktionsdjur medan vi riskerar bli dömda för brott mot djurskyddslagen.


Vi behöver stå upp för den enskilde producenten när de ekonomiska föreningarna ökar kraven på oss för att få leverera utan att höja betalningen till oss.


Vi vill ha en organisation som fokuserar på ekonomin i våra lantbruksföretag utan att anklaga oss för att vara dåliga företagare och som på ett tydligt sätt visar våra politiker vad som behöver göras för att uppfylla livsmedelsstrategin och samtidigt stärka lantbrukets lönsamhet betydligt.


Vi i Sveriges Mjölkbönder är på. Vilka fler organisationer hänger på?


Stefan Gård, ordförande


2019-09-20


We are all crazy

Vid ett samtal med en (ko) kollega för några veckor sedan gör han ett uppehåll i vårt samtal för att prata med en av sina utländska anställda. Min kollega förklarar varför han vill att ett arbete ska göras på ett visst sätt och avslutar med ”you know, I`m a little bit crazy about cows.” Han får till svar: ”We are all crazy.”


Tanken slår mig, han har ju faktiskt rätt. Vi inom jordbruk och djurhållning måste väl vara galna? Vi producerar kött och mjölk trots att samhällsdebatten går ut på att kor är skadliga för miljön. Vår produktion anses vara miljöfarlig. Våra organisationer vill gå före i klimatdebatten och drar på oss mer krav och extra kostnader men vi tiger och jobbar på. Kraven för att leverera mjölk och spannmål är högre än någonsin men betalningen på samma nivå i kronor som på 1980-talet.


Det är inte längre myndigheter som vi känner störst oro inför utan våra egna organisationer. Ska vi ha det så?


Claes Jonsson, vice ordförande


2019-09-20


Rapport från styrelsen

Under våren hade vi ett möte med landsbygdsminister Jennie Nilsson. En första träff där vi tyckte att vi kunde ge henne en hel del bra information och där även hon hade bra synpunkter.


Stefan Gård har träffat både en representant för EU-kommissionen och en utredare åt densamma. Det kommer att bli ytterligare en träff i höst.


Vi har lämnat ett remissyttrande till Jordbruksverket om ett eventuellt förbud mot uppbundna kor. Vi har under sommaren dessutom inlett ett samarbete med tidningen Lantbrukets Affärer.


Efter höstens heta klimatdebatt fick vi in en insändare i Expressen där vi hävdar att vi inte känner någon skam för att producera kött. Den blev väldigt väl mottagen med massor av delningar på Facebook och många positiva kommentarer.


Framöver kommer vi att fortsätta arbetet med att påverka framtidens gemensamma jordbrukspolitik inom EU och givetvis också svenska politiker. Ni är mycket välkomna med idéer om vilka frågor vi ska driva framöver.


Styrelsen för Sveriges Mjölkbönder


2019-08-23


Kontrollhysteri

På senare tid har antalet kontrollprogram, kvalitetsprogram och andra kontroller ökat drastiskt. Nu kommer också klimatet på bred front. Flera mejerier planerar för att kräva klimatberäkningar av olika slag. Vem som ställer kraven får vi aldrig veta utan svepande sägs det att handeln ställer kraven.


Märkligt kan tyckas eftersom kraven i Arlagården och Svenskt sigill inte är samma (används av bland andra Falköpings mejeri). Hela tiden ökar antalet frågor att besvara. I praktiken är Arlagården obligatorisk eftersom få har råd att inte vara med och andra mejerier följer efter eller kommer med andra kontrollprogram. Inom mejerierna ägnar de anställda tid åt att utforma dessa regler.


Även på förtroendemannasidan går mycket tid åt att diskutera reglerna. Eftersom vi alla har ont om tid, gör allt detta att fokus på våra företag försämras. Detta gäller såväl på gårdsnivå som inom våra ekonomiska föreningar.


Detta måste få ett slut! Förtroendet för våra ekonomiska föreningar sjunker och många av våra medlemmar åker inte längre på medlemsmöten eftersom tilltron till föreningen är mycket lågt. Att medlemmar som inte är nöjda uteblir från medlemsmöten är ett stort bekymmer eftersom den viktiga diskussionen uteblir. Diskussion sprider kunskap och får oss alla att tänka till.


Vi är trötta på att bita ihop, knyta näven i fickan och försköna sanningen för att få fortsätta leverera mjölk!


Claes Jonsson, vice ordförande


2019-07-19


Det är dags att sätta fart!

Det har nu gått ett bra tag sedan livsmedelsstrategin antogs i riksdagen. Vi har ännu inte sett några större grepp från politiskt håll för att infria strategin.


Sveriges produktion minskar hela tiden med några få undantag och lantbruksföretagens lönsamhet minskar för varje år. Förra årets torka drabbade därför lantbruket extra hårt eftersom det finns väldigt små reserver ute på gårdarna. Detta sker samtidigt som Sveriges befolkning ökar snabbt.


Åtgärder måste nu göras snabbt för att vända den krissituation som råder. Här följer några förslag till snabba åtgärder:


Gratis åtgärder för statskassan

  • Ta bort stämpeln på djurproduktion som miljöfarlig verksamhet och avskaffa, alternativt förenkla kraftigt, tillståndsförfarandet för större djurbesättningar. Vi har lagar för lagringsvolymer för gödsel, spridningsarealer, osv. Många upplever detta som ett stort hinder som tar tid, sätter press mentalt, kostar onödiga pengar och drar ut på tiden.
  • Avskaffa beteskravet för lösgående djur! Lagen kom till när de flesta nötkreatur var uppbundna och nu är de flesta lösa året om. Lagen är därmed förlegad och innebär endast konkurrensnackdelar för mjölkproduktionen. Beteskravet blir ett större hinder för varje år eftersom besättningarna växer. Beteslagen gör det omöjligt för många att växa. Det hindrar också mejerierna från att ta betalt av konsumenterna för ”betesmjölk”. Det gör även att skillnaden mellan ekologiskt och konventionell mjölk är mindre vilket gör det svårt att ta rätt betalt för ekomjölken.
  • Vildsvinsstammen måste skjutas av helt. Vildsvinen förstör grödor, bökar upp betesmarker och vallar och omöjliggör redan djurhållning i allt fler bygder. Riv upp beslutet att vildsvin ska vara en naturlig del av den svenska faunan och klassa vildsvin som invasiv art igen.
  • Biotopskyddet. Vi kan inte konservera strukturen på vår åkermark genom att inte tillåta igenläggning av diken, ta bort stenrösen, stenmurar, mm. Äldre generationers bönders hårda arbete ska inte behöva ge nuvarande bönder extra arbete och kostnader. Kostnaden för igenläggning av diken och borttagning av sten gör att det mesta ändå kommer att vara kvar.
  • Öka tryggheten för lantbruksföretagen genom att ta krafttag mot aktivism inom myndigheter, djurrätt, veganism, klimathysteri och så vidare.
  • Tvärvillkorsavdrag med mera – att Sverige gör onödigt många tvärvillkorskontroller och dessutom tillämpar reglerna på ett felaktigt sätt kostar onödiga pengar för både landet Sverige och framförallt för lantbruket. Att det inte går att lita på arealuppgifter från kontroller utförda av länsstyrelser och Jordbruksverk är naturligtvis inte heller acceptabelt. Lantbruksföretagare känner ständigt av en oro och stress för att mista nödvändiga pengar på grund av kontroller. Givetvis måste EU-stödspengarna också betalas ut i tid.
  • Sverige har gått före med att sluta använda viss antibiotika till sjuka djur. En del sjukdomar behandlas inte alls längre. Följden har blivit fler avlivade djur. Vi har snart en veterinärkår som saknar kunskap om kosjukdomar. Kostnaden för veterinärerna är också alldeles för höga. Hur ska vi kunna klara konkurrensen när vi inte får använda samma mediciner som våra konkurrenter?
  • Ändra omedelbart i regleringsbrevet för Sveriges lantbruksuniversitet så att all forskning inriktas mot högre lönsamhet för basen i svensk livsmedelsproduktion, det vill säga det konventionella. Då kommer vi att få en ökad produktion och en mer välmående landsbygd.


Rent ekonomiska lättnader

  • Dieselskatten måste ner till genomsnittlig europeisk nivå och helst under den. På en gemensam marknad kan inte svenskt lantbruk diskrimineras med alldeles för hög skatt.
  • Grundavdraget behöver höjas. Sverige är bland de som har lägst grundavdrag i hela EU. Detta skulle göra stor skillnad för små­företag och sänka hela kostnadsläget framförallt för landsbygden. Detta eftersom lönerna på landsbygden generellt sett är låga.
  • Se över avskrivningsmöjligheterna. Lantbruket har stora svängningar i lönsamheten och avskrivningarna behöver kunna varieras mellan åren.
  • Reavinstskatten. Om en lantbrukare vill sälja en mindre gård för att kunna köpa en större försvinner en stor del av det egna kapitalet i reavinstskatt. Lantbrukare har också generellt sett haft låga löner och därmed låg pension. Många behöver det som blir över vid en gårdsförsäljning för att skaffa ett annat boende.


Det finns fler åtgärder att göra men detta är en början. Produktionen sjunker och befolkningen ökar. Det är bråttom!


Styrelsen för Sveriges Mjölkbönder